Jag är glad när jag berättar att det nu är 54 anmälda till vår digitala IPT-konferens som genomförs 11 oktober. Har du inte anmält dig eller vet någon mer som vill delta - anmäl dig på hemsidan. Jag vill även dela en länk till en helt färsk publikation kring IT-IPT-projektet INDIGO som precis presenterat sina resultat. (Skickar även med lite tidigare info om INDIGO & även SOLUS). A. Käll, M. Bäck, O. Fahlroth, et al., Internet-based therapist-supported interpersonal psychotherapy for depression: A randomized controlled trial, (2024), https://doi.org/10.1016/j.jad.2024.09.171

Nu går det att anmäla sig till vårens kurs i IPT Nivå A i Lund. Läs mer på iptilund.se eller https://lnkd.in/dpTY9c7v

Program IPTS 16:e konferens; ”Anpassningar inom IPT”

11 oktober 2024, Zoom 8:15 – 16:00

PROGRAM

8:15               Introduktion av konferensarrangör och ordförande

8:30 -9:30     Behandlingseffekt av KBT-E-IPT: en kvantitativ och kvalitativ studie – Alma Joyce, Ätstörningsenheten Örebro

9:30- 10:00   Paus

10:00 -11:00 Familjebaserad interpersonell psykoterapi inom barnpsykiatrin. - Helén Svensson, BUP öppenvården Region Kalmar

11:00-12:00 IPC inom socialmedicinsk ungdomsmottagning - en fallpresentation, Kennert Carlsson, Galaxen, Värnamo kommun

12:00-13:00  LUNCH

13:00-14:00 IPT Brief - IPT i en primärvårdskontext. - Mattias Norlin, Prata Mera/ Vårdcentralen, Aneby

14:00-14:15 Paus

14:15- 15:15 Bildterapi som terapeutiskt redskap i IPT. - Jane Hawes, Privatpraktiserande Psykoterapeut, Stockholm, tidigare Stockholms Centrum för Ätstörningar.

15:15-15:20 Paus och Återsamling

15:20 - 16:00 Slutdiskussion och avslut av konferensen 

Presentation av respektive programpunkt:

Behandlingseffekt av KBT-E-IPT: en kvantitativ och kvalitativ studie – Alma Joyce, Leg. Psykolog, doktorand, Ätstörningsenheten Örebro,

 alma.joyce@regionorebrolan.se

KBT-E vid  bulimia nervosa (BN) och hetsätningsstörningsstörning (BED) för vuxna har i nuläget visat på bäst evidensläge. IPT gällande denna diagnosgrupp har likvärdig behandlingseffekt vid uppföljning och över en längre tid. IPT är dock betydligt mindre studerat och behöver beforskas mer. I Fairburns KBT-E manual finns en utökad version för de patienter med samtida interpersonella svårigheter där man integrerar KBT och IPT- behandling. I denna utökade version behandlas ätstörningssymtomen fortsatt med KBT- interventioner och de interpersonella problemen med IPT enligt sedvanligt IPT-protokoll. I Fairburns manual saknas det dock en tydlig beskrivning för hur denna utökade behandling, där man blandar KBT och IPT, ska genomföras. Det framkommer exempelvis inte i manualen vilka interventioner av KBT-E och IPT som är viktigast att följa upp. Syftet med detta projekt är att först och främst utforma en tydlig ”KBT-E-IPT manual” och sedan utvärdera dess behandlingseffekt avseende diagnosfrihet och symtomförbättring vid behandlingsavslut och ett år efter avslutad behandling. Alma Joyce kommer dela med sig om sitt arbete med att utforma denna manual och om hur man kan integrera IPT och KBT-E för ätstörningar.

Referenser:

• Fairburn, C. G. (2008). Cognitive Behavior Therapy and Eating Disorders. New York: Guilford Publications.
• Hay, P. P., Bacaltchuk, J., Stefano, S., & Kashyap, P. (2009). Psychological treatments for bulimia nervosa and binging. The Cochrane database of systematic reviews, 2009(4), CD000562. https://doi.org/10.1002/14651858.CD000562.pub3
• Miniati, M., Callari, A., Maglio, A., & Calugi, S. (2018). Interpersonal psychotherapy for eating disorders: current perspectives. Psychology research and behavior management, 11, 353–369. https://doi.org/10.2147/PRBM.S120584

Familjebaserad interpersonell psykoterapi inom barnpsykiatrin. - Helén Svensson, Leg. Psykoterapeut, IPT-handledare, BUP öppenvården Region Kalmar, helen.svensson3@regionkalmar.se

I Sverige är metoden, FB-IPT, inte så vedertagen och därmed är den kliniska erfarenheten begränsad. Metoden är mer använd i England och USA och forskning som är genomförd på metoden visar på minskning av depressiva symtom. FB-IPT vänder sig till barn i åldern 8–12 år med depressiva symtom och föräldrarna är en del av behandlingen och deltar vid varje session. Genom att IPT-terapeuter införskaffar klinisk erfarenhet i metoden skulle fler barn med familjer kunna mötas upp och psykisk ohälsa förebyggas. Helén kommer att ge en bild av likheter och skillnader mellan IPT-A och FB-IPT samt erfarenheter efter att ha använt metoden inom Region Kalmar.

Referenser:

• Dietz LJ, Mufson L, Irvine H,: Family-based interpersonal psychotherapy for depressed preadolescents: an open-treatment trial. Early Interv Psychiatry 2008; 2:154-161
• Dietz LJ, Weinberg RJ, Brent DA, Mufson L. Family-based interpersonal psychotherapy for depressed preadolescents: examining efficacy and potential treatment mechanisms. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2015 Mar;54(3):191-9. doi: 10.1016/j.jaac.2014.12.011. Epub 2014 Dec 30. PMID: 25721184; PMCID: PMC4347931.
• Dietz, L., Weinberg, R, & Mufson, L (2018) ”Family-based interpersonal psychotherapy for depressed Preadolescents”. Oxford University Press

IPC inom socialmedicinsk ungdomsmottagning - en fallpresentation, Kennert Carlsson, behandlare Galaxen, Värnamo kommun kennert.carlsson@varnamo.se

Forskningen kring IPT inom missbruksvården är begränsad. De studier som genomförts talar för att IPT som monoterapi inte behandlar själva missbruket men att symtomreduktion av samtidig annan psykisk ohälsa och förbättrade psykosociala färdigheter har varit en positiv bieffekt. 

Tillgången till strukturerade insatser inom kommunal verksamhet för ungdomar med psykisk ohälsa/psykosocial problematik i ett tidigt skede saknas eller är begränsat i Sverige. Finnland har satsat på att utbilda socialarbetare i IPC-A för att fånga upp ungdomar med psykisk ohälsa i ett tidigt skede, främst inom skolan. Utfallet är mycket lovande där behovet att remittera vidare till sjukvården eller mer omfattande insatser inom socialtjänsten minskat signifikant. Att utveckla IPT/IPC som en intervention inom fler verksamheter med fler yrkesgrupper skulle kunna möta upp fler människor med hjälpbehov även i Sverige. Kennert kommer dela exempel hur han använt sig av IPC inom sitt arbete som drogterapeut för ungdomar på Galaxen i Värnamo. 

Referenser:

• Bäck, M., Lindqvist-Bagge, A-S.(2023) Interpersonell psykoterapi In A-S. Lindqvist Bagge & M. Hildebrand Karlén(Eds.), Handbok i missbruks- och beroendepsykologi (pp.231-235) Liber ISBN: 978-91-47-14776-2
• Parhiala, P., Ranta, K., Gergov, V., Kontunen, J., Law, R., La Greca, A. M., Torppa, M., & Marttunen, M. (2020). Interpersonal counseling in the treatment of adolescent depression: A randomized controlled effectiveness and feasibility study in school health and welfare services. School Mental Health: A Multidisciplinary Research and Practice Journal, 12(2), 265–283. https://doi.org/10.1007/s12310-019-09346-w
• Saeedi Rashkolia A, Manzari Tavakoli A, Zeinaddiny Meymand Z, Hosseini Fard SM. The Effectiveness of Interpersonal Psychotherapy on Alexithymia, Emotion Regulation, and Psychological Capital of Male Substance Abusers Treated by Addiction Treatment Centers in Kerman. Addict Health. 2022 Apr;14(2):127-137. doi: 10.22122/AHJ.2022.196559.1295. PMID: 36544512; PMCID: PMC9743814.
• Brache, K. (2012). Advancing Interpersonal Therapy for Substance Use Disorders. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 38(4), 293–298.

IPT Brief - IPT i en primärvårdskontext. - Mattias Norlin, Leg. Psykoterapeut, Prata Mera/Vårdcentralen, Aneby norlin.mattias@gmail.com

Inom primärvården söker sig en stor del av patienter för att få hjälp med psykisk ohälsa. Efterfrågan hos många är att gå någon form av terapi medan det ofta förekommer väntelistor för att få just detta. Samtidigt efterfrågas på många vårdcentraler effektiva korttidsinriktade behandlingar och utrymme för att ge längre behandlingskontakter begränsas. IPT utifrån standardupplägg har ofta ett upplägg på exempelvis 16 sessioner. Samtidigt finns det upplägg utifrån IPT där behandlingslängden i antal sessioner är kortare. Frågan som ställs är: På vilket sätt kan IPT vara en relevant aktuell terapi i primärvårdskontext med kortare samtalskontakter och/eller i ett digitalt format? I genomgången kommer Mattias övergripande presentera Brief Interpersonal Psychotherapy (IPT-B) och Interpersonal Counselling (IPT-C) och därefter hur detta kan användas i primärvårdskontext. Presentationen berör även hur detta kan användas i digital vård och därefter ges utrymme till diskussion och frågor utifrån detta.

Referenser:

• Swartz HA, Grote NK, Graham P. Brief Interpersonal Psychotherapy (IPT-B): Overview and Review of Evidence. Am J Psychother. 2014;68(4):443-62. doi: 10.1176/appi.psychotherapy.2014.68.4.443. PMID: 26453346; PMCID: PMC4603530.
• Weissman MM, Hankerson SH, Scorza P, Olfson M, Verdeli H, Shea S, Lantigua R, Wainberg M. Interpersonal Counseling (IPC) for Depression in Primary Care. Am J Psychother. 2014;68(4):359-83. doi: 10.1176/appi.psychotherapy.2014.68.4.359. PMID: 26453343; PMCID: PMC4603528.

Bildterapi som terapeutiskt redskap i IPT. - Jane Hawes, Privatpraktiserande Psykoterapeut, Stockholm, tidigare Stockholms Centrum för Ätstörningar. janehawes@live.se

Ny neurobiologisk forskning har visat på vikten av implicit stimulering av höger hjärnhalva för den psykoterapeutiska processen, vilket i sin tur motiverar användningen av experientiella och kreativa terapiformer så som bildterapi. Bildterapi bygger på den kreativa processen som stimulerar den högra hjärnhalvan.  På IPT-konferensen i Uppsala 2023 föreläste Roslyn Law. Där beskrev hon hur hennes praktiserande av IPT hade utvecklats till att inkludera mentalisering. Bildterapi används ofta som en del av mentaliseringsbaserad terapi (MBT) och har visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka mentaliseringsförmågan hos patienter med borderline personlighetsstörningar. Endast en artikel (”Interpersonal Psychotherapy with Expressive Art for Depression in a Psycho-Oncology Context”) återfinns där det refereras till att man använt bildterapi tillsammans med IPT. Men att bildterapi och IPT var för sig är effektiva terapiformer i psykoterapeutiska behandlingar är väl dokumenterat. Även vikten av att stimulera höger hjärnhalva i terapi är väl dokumenterad. Med vissa anpassningar av sina bildterapeutiska tekniker till IPT-format har Jane sett stora framgångar för de patienter som har lättare att hitta fram utan ord. Framgång har även noterats hos patienter som använder sin verbala förmåga för att dölja sina känslor. Dessa tekniker har visat sig vara effektiva som ett komplement till IPT, speciellt när det gäller unga vuxna och patienter med ätstörningar. Jane kommer att visa bilderna som skapats med dessa tekniker och beskriva hur de kommit till. Förekomsten av forskning kring IPT med inslag av bildterapi är begränsad.

Referenser:

• Bourke, J.D., Plant, C., Wooldridge, S.(2018). Interpersonal Psychotherapy with Expressive Art for Depression in a Psycho-Oncology Context, Clinical Case Studies,Vol. 17(6) 453–468.
• Carr, R., & Hass-Cohen, N. (2008). Art therapy and clinical neuroscience.  London ; Philadelphia : Jessica Kingsley Publishers.
• Franklin, M. (2010). Affect regulation, mirror neurons, and the third hand: Formulating mindful, empathic art interventions. Art Therapy: Journal of the American Art Therapy Association, 27(4), 160-167.
• Schore, A. N. (2014). The right brain is dominant in psychotherapy. Psychotherapy, 51(3), 388-397.
• Springham, N., Findlay, D., Woods, A., & Harris, J. (2012). How can art therapy contribute to mentalization in borderline personality disorder? International Journal of Art Therapy: Inscape, 17(3), 115-129.
• Weissman, M. M., Markowitz, J. C., (2012). Casebook of interpersonal psychotherapy. New York: Oxford University Press.

För frågor om Konferensen, vänligen kontakta Konferensansvariga Konstantina Kenou konstantina_kenou@hotmail.comoch Malin Bäck relatera@me.com eller besök vår hemsida www.interpersonellpsykoterapi.se Konferensen är gratis för medlemmar.

För ca ett år sedan hade vi ett uppskattat artikelseminarium om IPT och mentalisering. Nu gör vi om detta men med fokus på IPT och affekter.

Välkommen till Artikelseminarie över zoom den 23 augusti klockan 8:30-10:30

För er som anmäler sig kommer ni tilldelas 2-3 artiklar inom temat som vi läser innan vi ses.  

VI diskuterar sedan temat utifrån det vi läst. Vid frågor kontakta Malin Bäck.

Det är inte helt enkelt att välja ut artiklar inom detta ämne då IPT omnämns som en affektfokuserad behandling i manualen men det har inte skrivits så mycket om vad som menas med detta mer än att man rör sig mellan mood-event och att generella strategier i IPT vilar som en hållning som kommer ut psykodynamisk stödterapi med utforskande nyfikenhet, klarifiering, alliansskapande och känslofokuserade interventioner. Därav kanske inte de artiklar jag föreslår är  klockrena men de kan nog bidra till en  intressant diskussion. Då John Markowitz lyfter detta tema i sin bok om IPT och PTSD så jag jag slutligen bestämt mig för följande artiklar: 

Markowitz JC, Milrod BL. Affect-Focused and Exposure-Focused Psychotherapies. Am J Psychother. 2024 Jan 22:appipsychotherapy20230012. doi: 10.1176/appi.psychotherapy.20230012. Epub ahead of print. PMID: 38247343.

Markowitz JC, Milrod BL. The importance of responding to negative affect in psychotherapies. Am J Psychiatry. 2011 Feb;168(2):124-8. doi: 10.1176/appi.ajp.2010.10040636. PMID: 21297048; PMCID: PMC3627537.

Lowell, A., & Markowitz, J.C. (2017). You mean I have to talk about feelings? One CBT therapist’s experience with Interpersonal Psychotherapy (IPT). The Behavior Therapist, 40(5), 181-184.

Välkommen att anmäla dig på denna länk https://www.svenskalag.se/ipts/formular/artikelseminarium-ipt-affekter/22491